Slå dig ned intill mig
En ny dag randas
Doften av stjärnefall
dröjer sig kvar i gryningen
Jag färdas bakom dig i mening
att ömt svepa bort dina tårar
Fyller mina segel med kraft
för att orka när din styrka sviker
Då molnen hänger tungt över
din skuldra, luta dig tillbaka
Min famn tar emot dina frågor
Styrkan i min kärlek ger svaren

Jag har sökt efter mitt
borttappade ursprung
Min glädje var som en
virveldans genom höga sädesfält
Styrkan i mitt innersta rum
vittrade sönder bit efter bit då allt
föll samman längs mina fotspår
Dagar och nätters ensamhet fyllda
av tårar, längtan efter hoppets strålar
Var det enda som aldrig fann ett slut

Då, genom ordens kraft fann
jag skönheten i dagens dag
Friheten att tro på min egen väg
Varje tår, varenda prövning
Har gett oanad styrka som vaknade
vid gryningen dagen då vissheten
om det stora i det lilla,
återföddes

Så slå dig ned intill mig
En ny dag gryr
Stjärnefall, sädesfält
Panflöjt, prosa,
havets eviga förändring
Kyssar, smek, åtrå och
kärleksord
Sprakande norrsken och solens
vämande strålar
Är allt som behövs för att en
borttappad, frusen knopp
Slår ut för att
återigen blomma i full kraft

"Shannah"

Jag, bara jag

Jag vill ha dig intill mig
Känna din närhet intill
ryggradens slut
Fånga din andhämtning i
varje flämtande låga
Hejda varje flyende ögonblick
då vi ser varandras nakenhet

När ängslan vill ta över dagen
Ser du molnen bakom min
tvekande skugga
Naket, hudlöst ligger vi nära
varandras ökande andetag
Då finns tiden bara för oss
Ingen oro syns längre
Allt i luften är fylld av lust

Kärleksdoft, ömhetslängtan
Allt finns där när jag kysser
ditt starka, vackra bröst
Älskade, underbare man
Kärleksviskningar om natten
ger mig styrka och hopp
Gåtans lösning finns där
inom oss

"Shannah"

Älska mig

Älska mig för
Varje glädjeyttring
Varje skrattrynka
Tramset och lekfullheten
när jag visar min kärlek
Snälla älska mig även när
mina ögon tåras av längtan
Då allt känns hopplöst
När inte ord räcker till
Ta emot mina frågor
Hör min längtan då
det enda jag vill
Finns utom räckhåll
Var inte rädd

Älska mig, håll om mig
När skuggor höjer sina
vapen mot natthimlen
Håll mig hudlöst nära
då min frusna själ söker
ro intill din varma kropp
I mina ögon, mina famntag
känns kärlekens budskap
Ta vara på dess värme
Var inte rädd

Jag bor intill din huvudkudde
Nedan din fotända
Varje natt du känner dig ensam
Då du inget ser än mörker
När tårar aldrig torkar
Finns jag just för dig
Var inte rädd

"Shannah"

Dagens slut

När dagen tar slut
Vid den sista kvällningen
Tar jag farväl av livet
Alla tårar har torkat in
spår av trötthet på kinden
När jag en sista gång
lägger mitt huvud till vila
skall inget sakna mig mer
I tystnaden ekar inte längre
några ljudlösa rop på hjälp

Vid dagens slut
Innan den nya morgonen
Tackar jag livet det
vackra i kärlek och lust
I hopplöshetens djupa dal
finns den bördigaste jorden,
de högsta bergstopparna
Där är också stjärnorna som
klarast ty hoppet bor vid
bergets fot

När mitt sista andetag hörs
i vindens sång
Lyfter trädens löv till ett
sista farväl, darrar till för
en sekund i sin dans
Det finns inget att frukta i
livets gång
Naturen bäddar en sista
säng under stjärnorna
En bädd där solen
går upp ur havet

"Shannah"

Älskade barn

Älskade barn
Mitt hjärtas fågel
Jag saknar dig så
I min dröm finns du
hos mig igen
Nära så nära
Sovandes tätt intill mitt bröst
Lugna andetag mot mitt ansikte

Dina oskyldiga blå ögon
Finns hos mig dag som natt
De bränner en längtan i mig
Lilla ängel, älskade blomma
Mitt hjärta blöder varje dag,
varje natt vi är ifrån varandra

Dina armar, älskade barn
Är vad min hals saknar runt sig
Ditt pärlande skratt
Dina frågor, dina svar
Allt är du
Vad livet är i sina mest
meningsfulla stunder
En skänk ifrån ovan
Något alldeles speciellt

Lillan du gav mig alla
frågor om varför för att i
samma sekund visa att
svaret fanns inuti mig
Min älskling, lilla guldhjärta
Jag gav dig livet tillsammans
med din far
Allt jag önskar är att glädjen
slår rot i ditt inre

Det bara måste bli så,
min skatt

"Shannah"

Jag ser

Jag ser dig med ett barns ögon
Nyfiket utan några förutfattade meningar
Med en risk att inte se misstagens allvar
Du är så vacker, så fin att allt annat
bleknar såsom tunt tyll i solen
Låt mig vara den jag är, den jag var då
när inte korthusen föll över mina axlar
En gång hälsade en kvinna varje morgon
med ett leende
Det var då, det var jag
Hon vars inre nu söker lugn efter att
ha seglat på stormpiskat hav

Denna ensamseglare vill inget annat än
att bli sedd, rörd vid och älskad
för sin egen skull
I vinden, i varje solstråle,
varje andetag
Lever ett stoff av igår men med
dagens gåva och strävan i sig
Jag vill vara den våg som
bär dig framåt när motvinden inte
ger med sig
Älskade, din smärta,
din sorg
Bränner i mig när din röst avslöjar dig
Tro mig jag vet hur det känns att vara
som drivved på en kall klippa
Jag vet, jag vet
Önskar jag inte visste

"Shannah"

Tidvatten

En tid byts mot en annan
Tidvattnet sveper bort gårdagen
Fångar snäckans brus för att
ta med sig skalet i djupet
Sand byts mot sand
Årtusende efter annat
Korn efter korn slipas
mot varandra för att
kunna vara ett mjukt
underlag för älskande par

Tacksamhet fyller den som
längtar efter morgonens första strålar
Lycka över att få njuta av ännu en gryning
Varje dag är ett oskrivet blad
Rad för rad skrivs ned i det förflutna
Mörkret visar alla stjärnors ljus
Auror och regnbågar står sig
bäst mot natthimmel
Under polstjärnans skimrande sken
finns alltid plats för älskande par

Sekund för minut
Årtal för sekel
Oavsett tidvatten, dagsljus eller mörker
Kommer dag och natt avlösa varandra
Kärlekens budbärare vill stanna tiden
Fånga månen, solen, stjärnorna
Ta ned dem för varandra
Sätta sitt fotavtryck i sanden
efter sin älskade
Varje dag finns en plats
en tid för älskande par

"Shannah"

Till pappa

Med korslagda ben,
fri från vardagens slit och
tärande, tyngande tankar.
Vill jag sitta ned på en fjälltopp
eller i en skogsglänta
Bara tänka, bara vara
Mitt sinne känner mig nära dig
trots att en himmel skiljer oss åt
Mot mjuk mossa vill jag slå mig
ned för en stund, finna ro, hitta
tillbaka till livets början

Pappa, du såg det jag ser nu
Livets färger, naturens skiftningar
Visade mig fjällblommors strävan
dess naturliga skönhet
Vad brydde du dig om rökiga lokaler,
dans och folkvimmel
När det fanns isbeklädda sjöar
en tidig morgon i Sarek
Dina ögon är mina
Mitt arv som jag vårdar
med stolthet

Den sista dagen var
som den första
Stilla utan ett ord strök du min kind
Jag förstod allt utom varför
I livets mörka stunder tänder jag
ett ljus för din skull
Mitt hjärta känner din närvaro
Vet att du vill väl trots att din
vandring inte längre är på jorden
Slå dig ned nära mig igen
På en kulle av hjortronblom
och rosenkransar
Jag lyssnar och jag ser

"Shannah"

<---Tillbaka